tisdag 13 oktober 2009

Den våldutsatta kvinnans svårigheter


Det är många kvinnor runt om i världen som är flyktingar i sitt eget land.

Ska det verkligen behöva vara så?

Man kan läsa på många ställen om våld mot kvinnor, böcker, artiklar osv. och jag tror att alla har någon gång läst om ett sådant fall. När man läser det, det enda man gör är att tänka ”stackars henne, tänk om det var jag” sen är det inte så mycket mer med det.

Jag har aldrig träffat en kvinna som jag är medveten om att hon har blivit utsatt för våld av sin pojkvän/sambo/man. Men det kan säkert hända att jag träffat kvinnor som blivit misshandlade.

Det är det som är problemet med kvinnomisshandel, det är så svårt att veta om de blir misshandlade. Kvinnorna försöker dölja det med mycket smink och täckande kläder. För de vill inte visa att de har blivit utsatta för våld. Men det tycker jag är fel! Kvinnorna ska inte behöva skämmas, för att deras man inte kan tänka längre än vad näsan räcker. Det är istället männen som borde döljas under massa kläder, för de borde skämmas!

Man kan ju bara tänka sig en kvinna, som sitter någonstans i Sverige på en adress som ingen vet om och hela tiden känner rädslan av att hennes våldsbenägna före detta man ska hitta henne. Ska alla kvinnor runt om i världen behöva ha en orolig känsla i magen att det kan hända att de blir misshandlade av den personen som de älskar? Man ska gå in i ett förhållande med positiva tankar. Våldet har inte rätt att finnas i något så vackert, våldet ska höra till historien!

När jag tänker på hur många kvinnor som blir utsatta för våld och alla kvinnor som har den oroande känslan i magen, så vill jag bara göra allt jag kan för att kunna stoppa det. Men en enskild individ kan inte förändra på detta problem. Alla som har möjligheten att hjälpa till med detta borde verkligen göra det! Sveriges regering måste också inse att detta är ett stort samhällsproblem. Det är så många som drabbas av våldet, inte bara kvinnorna som blir utsatta för våldet som drabbas utan också anhöriga som behöver de kvinnan lida.

Alla människor föds med samma rättigheter och möjligheter men ändå är det ett väldigt stort tal av människor som blir utsatta för våld. Det gäller inte bara kvinnor utan också människor i allmänhet. Det beror på att det lever kvar från historien. Förr använde man sig av våld för att erövra mark och få makt. Med tanke på hur långt vi har kommit med utvecklingen, borde våldet ha växt bort. För en del människor känns det säkert som att våldet löser problemet för en kort stund, men man ska INTE förvärra situationen för någon annan när det är en själv som är problemet!

Vi kan inte längre blunda för att det är så många av våra medmänniskor som är flyktingar i sitt egna hemland. Detta samhällsproblem måste tas på allvar av alla. Kvinnorna ska inte längre behöva vara rädda för att göra en polisanmälan, för poliserna ska göra allt de kan för att hjälpa kvinnan. Männen ska få den vård de behöver. Och vi andra ”vanliga” människor, ska de till att detta inträffar!


tisdag 6 oktober 2009

Rapport

Just nu håller jag fortfarande på att läsa min bok, Män, våld och kvinnor. Jag har nu fått svar på mitt förra blogginlägg, så jag ska nu titta på kommentaren och sedan fortsätta vidare med mitt projekt. Det går bra, boken är lite seg men jag tycker att det är väldigt bra information så jag ska ta mig igenom den! När jag då har kommit en lite längre bit i boken ska jag skriva ett till inlägg och se om jag fått upp några nya tankar.
Jag skrev ovan vilken bok jag just nu läser och mina tankar om den. Sen ska jag börja på min andra bok som jag har hemma. Jag ska också titta runt lite på nätet och se om jag hittar några artiklar och jag tror säkert att det finns många artiklar om just våld mot kvinnor.

Jag har inte börjat på min krönika än, men jag tänkte göra det nu på lekionen!

tisdag 22 september 2009

Första boken

Just nu håller jag på att läsa min första bok. Den heter Män, kvinnor och våld - att förstå och förändra våldsamt beteende. Jag har läst ungefär halva boken nu, och en sak som jag har fångat upp är en intervju som har gjorts med en kille som misshandlade sin tjej. Han svarar precis som om det här hennes fel att han slog henne. Han sa att hon inte lyssnade på vad han sa eller gjorde som han ville att hon skulle göra. Det är verkligen någonting jag vill ta reda på, varför männen skyller sin misshandel på kvinnorna.
I boken skriver de om en centrum som de har för män som har misshandlat, Manscentrum. Där har de fått fram att anledningarna till våldet kan framför allt bero på männens uppväxt, vilket jag själv trodde kunde vara en stor anledning till att man misshandlar sin närmaste. Men våldet kan också bero på sne steg man för under sin uppväxt, vilka man umgås med osv. Grupptryck kan vara någon som kommer in i det här. Ifall mannan är en som slåss på krogen till exempel ifall det är några som börjar "mucka" så ställer han kanske alltid upp och slår tillbaka. Men om han sedan någon kväll skulle säga nej och hans kompisar säger : "ööh, men va faan, varför inte? du ställer ju alltid upp annars, osv." Då blir det lätt så att han lyssnar på deras ord, och sedan slår tillbaka. Sen när han kommer hem, säger flickvännen emot, han hör sina kompisars röster i huvudet och sedan får tjejen också slag. För då tror han att han kommer få samma respekt från flickvännen, som han fått från sina kompisar.
Efter det jag läst så tror jag själv att mannen använder sig av våldet för att de är svaga i relation. Då använder de sig av våldet, som män har gjort i alla tider, för att bevis att det är de som bestämmer. Sen är han medveten om att han kommer bli lämnad och därför fortsätter han att använda sig av våldet, för att kvinnan ska bli rädd för att berätta det för någon eller polisanmäla.

Här kom i alla fall några tankar som jag har snappat upp under min första bok.

tisdag 8 september 2009

Dagens lektion



Idag har jag inte kunnat gjort så mycket på mitt arbete om våld. Jag började med att skriva klart mina delmål, för jag hann inte klart med det innan sen var jag också tvungen att fundera lite över vad jag skulle ha för mål. Men jag glömde mina böcker hemma, så det är anledningen till att jag inte kunde göra så mycket. Men jag har tittat runt på internet för att få lite fakta om det, men hittade inte så speciellt mycket.


Men här kommer i alla fall en bild som kom upp när jag sökte på ordet våld på google.


Mina fyra delmål

Här kommer min fortsättning på mitt tidigare blogginlägg.

Mina 4 delmål:

1. Först ska jag ta mig igenom den litteraturen jag har skaffat mig. För att få lite mer information om mitt ämne. För just nu sitter jag mest med tankar i mitt huvud om våld, men för att jag ska kunna fortsätta med arbetet behöver jag fakta.
2. Sen när jag har samlat mer information måste jag ha skrivit en löpande text med fakta och tankar. Med det måste jag också fått mer kunskap om detta ämne, sen skulle jag också vela göra en intervju med någon. Men det är nog lite känsligt att intervju någon som blivit utsatt för våld eller använt sig av våld. Tror inte heller att jag känner någon av typerna.
3. Vid den här punkten ska jag nog börja tänka på en slutsats och bara samla lite småfakta och analysera kring det
4. Mitt sista mål är att ha gjort klart uppgiften och också fått förståelse om varför man använder sig utav våld. För det är mitt stora mål med hela uppgiften. Det skulle jag vilja visa med hjälp av en uppsats eller en längre text. Ett annat mål är att jag har kunnat förbättra mig skriftligt och muntligt.

måndag 7 september 2009

Om mitt tema

Jag har valt att fördjupa mig i våldet i samhället. Jag tänker mest fokusera på våldet mot kvinnor och barn för jag har läst många böcker om det, bland annat Ego Girl av Carolina Gynning där hon bland annat berättar om tiden som hon blev misshandlad av sin pojkvän och en bok som heter När ingen annan ser av Duncan Fairhurst. Men det boken handlar mer om att författaren berättar om sin uppväxt då hans far våldtog honom. Det är också något jag kommer fördjupa mig lite i. Varför man angriper sina barn osv. Anledningen till att jag har valt detta är för det första att jag har läst många böcker som är sanna berättelser som handlar om just misshandel eller våldtäkt.

Böckerna jag valt är:
1. Män, kvinnor och våld av Per Elis Eliasson
2. Det tidlösa våldet av Britt Persson
3. Våld och hot i människovårdande yrken av Stefan Sandström
4. På flykt… en misshandlad kvinnas öde av Ivan Bratt
5. Våld mot kvinnor av Monika Olsson och Gunilla Wiklund

De här är böckerna jag har valt till mitt projekt. Jag vet inte riktigt vad de är för böcker än för jag har bara hunnit läsa på baksidan om dem. Men sen som jag sa tidigare har jag läst många böcker om folk som blir misshandlade och det är en sak som jag hela tiden har tänkt på. För jag har läst Carolina Gynnings bok, Linda Rosings bok och Magdalena Graafs bok och det som jag tycker är lite ”konstigt” eller vad jag ska säga är att alla de har blivit misshandlade av sina före detta pojkvänner. Deras böcker blir ganska lika, även fast jag tycker de var bra. Men jag undrar bara varför de tre har blivit misshandlade, för de har levt ett ungefär likadant liv med utvikning till tidningar och fester osv. Det kanske beror på att de är kända eller att de plastikopererar sig. Det är lite det jag också kommer försöka hitta lite information om.
Jag kan också använda mig av dokumentärer eller filmer om våld. Men jag tror nog att dokumentärer är mer trovärdig än filmer, för där kan det vara mycket påhittat osv.
Mitt mål med detta arbete är att försöka förstå varför vissa människor använder sig av våldet. Jag förstår inte hur man kan få så mycket makt. Nu i helgen var det ett dubbelmord ute på Ingarö, där jag bor. Så nu går de flesta jag känner runt och är oroade att det kommer hända dem själv eller igen. Jag tycker själv att det är väldigt läskigt, för jag har aldrig trott att det skulle kunna hända ute här på Ingarö. Men man måste bara nu gå runt och ”akta” sig, så att det inte händer något mer.

Så här långt har jag kommit på denna uppgift nu. Men jag har två punkter kvar på de punkterna om du gav oss, Per. Men jag frågar dig imorgon och fortsätter på att annat blogginlägg.

Ha det bra!

fredag 28 augusti 2009

Vad vill jag göra med svenska HT?

Jag tycker att vi ska arbete denna termin ganska fritt. För då lär man sig mer saker och får in mer information. Men jag tycker ändå att det ska finnas en liten mall som man kan följa, för annars kan det lätt bli så att man inte gör något alls för man inte vet vad man ska göra. Man kan också diskutera med kompisar för då får man ideér till sitt eget arbete.
Mitt mål med detta läsår är att få nya kunskaper som man kan användas längre fram i livet. Jag vill satsa för att kunna nå det betyg jag strävar efter. Jag tycker att det ska bli intressant att arbeta med ett ämne som man själv har valt, för då kan man verkligen fördjupa sig i det. Jag skulle därför vilja lära mig att utveckla mig i skrivandet och i det muntliga. Det muntliga har alltid varit min svaga punkt och jag känner att det är något jag måste komma över. Jag vill inte vara rädd när jag ska gå fram inför en grupp och redovisa/tala. Men jag känner att det kommer bli väldigt svårt för mig att vara lugn när jag ska prata inför en grupp, men jag vill verkligen lära mig det. Det kommer vara en sådan fördel i framtiden om man inte har det svårt för att prata inför människor, för det är något man kommer tvingas göra. Det är bara att acceptera!
Jag skulle vilja utvecklas inom att skriva krönika för det är något som jag aldrig riktigt lärde mig i grundskolan. Jag gick i ett hus som hade journalistik som inriktning men ändå arbetade vi nästan aldrig med journalistik. Så det blev lite svårt när det var nationella prov i svenska i nian när man skulle välja någon skrivtyp och jag int visste hur man gjorde det. Så därför skulle jag gärna vilja lära mig det. Jag vet inte hur det är med nationella prov i svenska B men det kanske kommer att man till exempel ska skriva en artikel eller en krönika.
Om jag var garanterad mitt önskebetyg skulle jag nog inte komma till lektionerna. För om det ändå redan är bestämt vilket betyg man ska få innan kursen ens har börjat, varför ska man då komma? Jag tänker själv hela tiden på betyget, det är det som är det viktigaste har jag alltid trott. Men den här terminen ska jag försöka tänka mer på att lära mig saker och sen se betyget utifrån det. Man kan inte alltid ha högsta betyg och det betyder inte att man är en sämre människa bara för att man har ett G på sitt papper. Därför ska jag ta den här kursen som den kommer och försöka få så mycket kunskaper om de vi ska göra som möjligt.