Tredje blogginlägget - Frankenstein

I boken ser man många likheter mellan Victor Frankenstein och Prometheus. De var två mycket intelligenta män. Men den stora likheten, som främst beror på deras intelligent, är att de båda skapade något som bara var möjligt för gudarna att skapa. Prometheus skapade elden till människorna, eftersom han tyckte att människorna var överlägsna djuren. Victor skapade livet, något som inte tidigare hade varit möjligt. Prometheus betyder ”den som tänker före” vilket var något han gjorde. Han tänkte före alla andra människor när han gav dem elden, det samma som Victor gjorde när han gav sitt ”monster” ett liv. Efter att de både hade skapat detta fick de sina straff resten av deras liv. Monstret som Victor skapade tog livet på människor i Victors närhet. Även Prometheus blev straffad på olika sätt. När jag läste om Prometheus kunde jag även läsa om hans bror, Epimetheus. Hans namn betyder ”den som tänker efter”. Vilket var något som Victor gjorde efter att han skapat Frankenstein. Det var då han verkligen kom på vad han hade åstadkommit och var som kunde inträffa när han sprang lös på gatorna. Därför kan man även se en likhet till honom också.

Jag hade väldigt svårt att kunna förstå essän, jag har försökt läsa den flera gånger men jag kan inte förstå vad det handlar om. Därför tänkte jag mer skriva om hur jag tycker att romantiken och Mary Shelleys bok Frankenstein lever kvar idag.

I boken, när Victor mådde dåligt, var oroligt osv., då beskrevs det ofta som att det var mycket dåligt väder. Nu idag på skräckfilmer är det alltid dåligt väder när mördaren/monstret är på ingång. Det brukar alltid spöregna eller blåsa, då blir man förberedd på att grabba tag i kudden för att kunna gömma sig bakom den. Jag tror att mycket utav det som vi ser på skräckfilmer idag kommer från just romantiken och det är någonting som vi har växt upp med. Nu när vi har kollat på massor av skräckfilmer på vet vi när det läskiga kommer. Den enda skillnaden som har lagts till är musiken som gör det ytterst spännande.

Det beskrivs mycket om konstnärer i essän. Under romantiken tror jag att konstnär hade en annan förklaring än vad det har idag. Victor ansågs som en konstnär, för att han var så pass intresserad av naturvetenskap och sedan skapade ett monster utifrån sina idéer. Sen jag var liten har jag fått lära mig att en konstnär är någon som målar eller skapar något. Så även det som kom upp under romantiken har utvecklats och kanske till och med blivit något nytt.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Prometheus

Andra blogg inlägget om Frankenstein

När man läser om vad som kännetecknar en bok från romantiken ser man direkt att Frankenstein är från romantiken. Det står i Levande littratur att romantiken mycket handlade om känslor och fantasier och Mary Shelly beskriver allting med känslor, ex. "Vi lämnade London den 27 mars, och stannade några dagar i Windsor där vi vandrade omkring i den vackra skogen. Detta var ett nytt landskap för oss bergbor. De majestätiska ekarna, det rikliga viltet och hjordarna av ståtliga hjortar var något nytt för oss." (s. 144 bakhåll) Man ser i denna mening att allting beskrivs med vackra adjektiv som verkligen får fram de känslor de hade för den skogen.

Folksjälen, individen och naturen

Romantiken letar efter det enkla, det som fanns förut. Familjen De Lacey som Frankenstein följer genom ett hål i skjulet han hittar, bodde tidigare ett lyx liv, men när pappan sedan blir utskickad från det landet har han och sina två barn bara råd med att bo i enkel, liten stuga där de lever under fattigdom. Detta är en likhet till romantiken, eftersom de bor på ett enkelt vis.
Det som det står i Levande littratur om punkt två, individen. Så uppfattar jag det som att man ska mer bry sig om sig själv och inte de konsekvenser som drabbar andra efter sina handlingar. Detta kan man se som en liknelse till när Victor skapar Frankenstein. Han skapar honom utan att tänka på vad konsekvenserna kommer bli och sedan får han själv känna skulden för det som hände med hans familjemedlem William. Det känns lite som att romantiken tyckte att man mer skulle ta dagen som den kom, inte bry sig så mycket.
Den tredje punkten handlar om naturen och som jag visade ovan så beskrivs naturen otroligt mycket i den här boken, både av Victor och Frankenstein, framför allt Frankenstein. När han berättar för Victor om det "äventyr" han haft efter att han rymde från Victors labb, får man veta väldigt mycket hur natur runt honom är och vilka känslor han framkallar av naturen.

Skräck, exotism och genikult

Den nattesida man främst får se i boken är Victors. Han mår dåligt över att ha skapat Frankenstein men han har ingen att dela med sig det av förutom i så fall Frankenstein. Men ändå pratar han inte med honom om det. Ifall Victor skulle tala med någon annan om det skulle hela samhället gå emot honom. Jag tycker egentligen att han är mycket feg för att han inte vågar stå för han har gjort. Det är därför både William och Justine blev mördade. Med detta kommer man in i punkt fem i Levande litteratur boken. "Fly vardagen och samtiden" det är precis det som Victor gör. Han gömmer allting och flyr bara bort. Han tar inte tag i sitt egna problem utan att låter hemska saker inträffa istället.

Inlägg 1 - Frankenstein

Victor är en kille som lämnade sin familj för att kunna ägna sitt liv åt det han dyrkade mest, vetenskapen. Det är Victor som skapar monstret Frankenstein. Tidigare när jag hörde namnet Frankenstein tänkte jag bara det som Victor skapade, jag var inte medveten om att han som även skapade honom hette Frankenstein. Men nu kommer en beskrivning av Victor.

Victor var en kille som föddes i en familj som var fylld med kärlek, dock verkar han ha svårt att visa kärlek för sina familjemedlemmar. Han visar mer kärlek till naturvetenskapen. När han lämnade sin familj, låter det som att det blev tomt för dem hemma. Även fast man förstår hur mycket han älskar sin familj har han svårt att svara på breven de skickar, för han väljer vetenskapen framför. Det tar även honom sex år innan han återvänder för att träffa sin familj och anledningen till att åker tillbaka är för att hans bror har blivit mördad. Det behövde alltså hända något dramatiskt för att han skulle inse att han behövde återvända.

Victor framstår som en kille som gör saker utan att tänka på konsekvenserna. Han tänker inte på vad som kommer hända efter han har gett ett ”monster” liv, han lämnar bara lägenheten och när han kommit tillbaka är han bara glad över att han har försvunnit. Detta visas även med att han inte återvänder i den tiden hade borde ha gjort. När Victor åker hem kommer en tanke upp i hans huvud att det är Frankenstein som har mördat hans bror, då blir han mycket frustrerad. Men jag anser att han får ha konsekvenserna av sina handlingar, för det är faktiskt han som har skapat honom utan att tänka på vad som kommer hända med omgivningen och människorna.

Kortskrivning

Låt 1: Det var dyster stämning. Det lät som att han som sjöng var ledsen över något mycket stort som hade inträffat. Han kanske hade förlorat någon som stod honom nära, antingen genom död eller bruten kontakt. Därför tror jag att temat var sorg. Det var lite svårt att koncentrera sig på texten, men jag tror inte att man skulle ha den rösten och tonläget om man sjöng om något glatt.

Låt 2: När jag hörde den här låten tänkte jag på en kyrka, men jag vet inte om det var glada eller ledsna stunder i kyrkan. I vissa delar av låten var det glada toner och sen blev det helt plötsligt ledsna.

Bild: Jag tror att den ena mannen berättar en hemlighet för den andra medan de tittar på månförmörkelsen.

Om sommarpratet

Hur kändes projektet?
Jag tyckte att det var ett roligt projekt, eftersom det var något som jag aldrig tidigare hade gjort. Tidigare har jag bara skrivit tal och redovisningar som visats inför klassen eller så har man spelat in det med videokamera, jag har aldrig spelat in bara min röst.

Vilka retoriska medel använde du dig av?

Jag har en retorisk fråga, upprepning i tretal och så använde jag ord i meningar som egentligen inte är möjliga, t.ex. ”min positiva sida har bleknat bort”.

Om du fick göra om projektet, vad skulle du då göra?
Om jag skulle göra om detta skulle jag övat mer innan jag spelade in på att läsa texten, för det tog ganska lång tid för mig att spela in för att jag inte kunde texten ordentligt. Men tillslut lärde jag mig den och jag blev nöjd!

Kom du över rädslan för din egen röst?

I början var det hemskt att höra min egen röst och jag pratade väldigt tyst. Men när jag hade spelat in många gånger, släppte det och det var inte jobbigt längre. Dock tror jag det kommer vara jobbigt att lyssna på sommarpratet när det är klart.

Skillnaden mellan inläst och skriven text?
När man pratar, pratar man på ett annorlunda sätt än vad man skriver. Men jag hade skrivit min text, så att det inte var jobbigt att läsa upp den.

Bedöm lärarens insats i projektet.

Jag tycker att jag har fått mycket hjälp av Pelle under detta projekt. Jag hade skrivit en text, vilket inte alls var det som Pelle hade menat att vi skulle göra, så jag fick skriva om stora delar utav den. Sen när jag hade redigerat den läste Pelle igenom den och då var den mycket bättre!

Dante

Kära dagbok!

Idag såg jag henne igen, min vackra Beatrice. Hon vandrade längs torget med sitt långa, fagra hår. Jag smög runt husknuten för att kunna titta på henne utan att hon såg mig. Hon är den vackraste skapelsen på jorden. Så nära, men ändå så långt bort!

Helvetet?

Nu har Per gett oss frågor som vi ska diskutera och analysera, här kommer svaren!

Vad innebär helvetet för dig, som plats eller symbol?

Enda sedan jag var liten har jag bara hört av människor omkring mig när någon har dött ”nu kommer han/hon till himlen”, det har aldrig varit någon som sagt till mig ”nu har han/hon till helvetet”. Därför har jag aldrig kunnat se helvetet som en plats man kommer till efter döden. Jag tror inte på varken himlen eller helvetet, men även tänker jag att människor kommer till himlen när de har dött. Det känns som att, även hur mycket ont man gjort nere på jorden, så får alla människor en ny chans när de kommer till himlen, att alla ändå förtjänar en ny chans. Jag tycker därför att helvetet känns som en fantasi plats, som jag i alla fall har fått från filmen Herkules.

Har den en plats i vårt samhälle idag?

Jag tror att det är såhär att om man tror på Gud, då tror man på både himlen och helvetet. Därför finns det säkert människor runt om i världen som tror på det, men jag har lite svårt att föreställa mig vad det är för allting man hör om det känns så brutalt. Dock tror jag att om jag hade levt för 100 år sedan, skulle jag ha en helt annan uppfattning om helvetet.

Behöver vi symboler för det onda och det goda?

Jag tycker att man själv får bilda sina egna symboler om vad som är ont och vad som är gott. Någonting som kanske anses vara bra i dens ögon, kanske anses vara det onda i en annans. Så ja, vi behöver nog symboler.