Fjärde och sista inlägget om Herakles

Nu har vi läst klart boken Herakles och ska göra vårt sista blogginlägg om boken. Jag anser att slutet hörde ihop mycket med bokens historia. Det var inte någon vändpunkt utan historian bara följde med och sen var boken slut. Det som hände var att Herakles blev mer och mer maktgalen och sedan dog han av att hans kropp började brinna från insidan. Men jag tycker att slutet var bra och att Herakles förtjänade att dö. Han hade dödad och våldtagit så många under sin tid, därför var det bara rätt att han själv dog. Sedan tror jag också att boken inte hade varit så bra ifall Herakles hade överlevt i slutet. För när man har gjort många, antigen goda eller onda, gärningar så har man nog gjort sitt på jorden och ska ”vandra vidare” eller vad man nu ska säga. Likheterna mellan Herakles och Atlas var att båda ville bli fria. Atlas ville bli fri från himlavalvet som han bär på sina axlar. Herakles kom till Atlas och frågade honom om hjälp för att hämta tre gyllene äpplen, då tog han över jobbet att bära himlavalvet och det var den ända gången sen Atlas blev dömd som han fick känna frihet. Sedan lurar Herakles honom och himlavalvet hamnar på hans axlar igen, för alltid. Som jag uppfattade det så ville Herakles bli fri från sig själv. Han kände att han inte längre kunde styra sin kropps styrka, allt ledde bara till att han mördade eller våldtog. Han bad till gudarna för att bli frälst. Han tog på sig en mantel med en blandning av blod och sperma från en kentaur på och sedan börjar en brännande smärta sprida sig på insidan av hans kropp. En annan sak som jag och Sofie har diskuterat är att det kanske kan vara så att Atlas lever efter Apollons dygder och Herakles efter Dionysos. ”Att bära världen är inget slaveri, sa Atlas” sid. 254. I den här meningen tycker jag att man kan tolka som att Atlas inte vill klaga för att han bär himlavalvet, utan han har insett att det är hans öde även fast han längtar efter friheten. I Apollons dygder så står det att man ska vara nöjd med det liv man fått och inte försöka hitta på ett annat.