Om sommarpratet

Hur kändes projektet?
Jag tyckte att det var ett roligt projekt, eftersom det var något som jag aldrig tidigare hade gjort. Tidigare har jag bara skrivit tal och redovisningar som visats inför klassen eller så har man spelat in det med videokamera, jag har aldrig spelat in bara min röst.

Vilka retoriska medel använde du dig av?

Jag har en retorisk fråga, upprepning i tretal och så använde jag ord i meningar som egentligen inte är möjliga, t.ex. ”min positiva sida har bleknat bort”.

Om du fick göra om projektet, vad skulle du då göra?
Om jag skulle göra om detta skulle jag övat mer innan jag spelade in på att läsa texten, för det tog ganska lång tid för mig att spela in för att jag inte kunde texten ordentligt. Men tillslut lärde jag mig den och jag blev nöjd!

Kom du över rädslan för din egen röst?

I början var det hemskt att höra min egen röst och jag pratade väldigt tyst. Men när jag hade spelat in många gånger, släppte det och det var inte jobbigt längre. Dock tror jag det kommer vara jobbigt att lyssna på sommarpratet när det är klart.

Skillnaden mellan inläst och skriven text?
När man pratar, pratar man på ett annorlunda sätt än vad man skriver. Men jag hade skrivit min text, så att det inte var jobbigt att läsa upp den.

Bedöm lärarens insats i projektet.

Jag tycker att jag har fått mycket hjälp av Pelle under detta projekt. Jag hade skrivit en text, vilket inte alls var det som Pelle hade menat att vi skulle göra, så jag fick skriva om stora delar utav den. Sen när jag hade redigerat den läste Pelle igenom den och då var den mycket bättre!

Dante

Kära dagbok!

Idag såg jag henne igen, min vackra Beatrice. Hon vandrade längs torget med sitt långa, fagra hår. Jag smög runt husknuten för att kunna titta på henne utan att hon såg mig. Hon är den vackraste skapelsen på jorden. Så nära, men ändå så långt bort!

Helvetet?

Nu har Per gett oss frågor som vi ska diskutera och analysera, här kommer svaren!

Vad innebär helvetet för dig, som plats eller symbol?

Enda sedan jag var liten har jag bara hört av människor omkring mig när någon har dött ”nu kommer han/hon till himlen”, det har aldrig varit någon som sagt till mig ”nu har han/hon till helvetet”. Därför har jag aldrig kunnat se helvetet som en plats man kommer till efter döden. Jag tror inte på varken himlen eller helvetet, men även tänker jag att människor kommer till himlen när de har dött. Det känns som att, även hur mycket ont man gjort nere på jorden, så får alla människor en ny chans när de kommer till himlen, att alla ändå förtjänar en ny chans. Jag tycker därför att helvetet känns som en fantasi plats, som jag i alla fall har fått från filmen Herkules.

Har den en plats i vårt samhälle idag?

Jag tror att det är såhär att om man tror på Gud, då tror man på både himlen och helvetet. Därför finns det säkert människor runt om i världen som tror på det, men jag har lite svårt att föreställa mig vad det är för allting man hör om det känns så brutalt. Dock tror jag att om jag hade levt för 100 år sedan, skulle jag ha en helt annan uppfattning om helvetet.

Behöver vi symboler för det onda och det goda?

Jag tycker att man själv får bilda sina egna symboler om vad som är ont och vad som är gott. Någonting som kanske anses vara bra i dens ögon, kanske anses vara det onda i en annans. Så ja, vi behöver nog symboler.

Inför vt10

1. Titta igenom betygskriterierna och terminsplaneringen. Åsikter?
Nu har jag tittat igenom betygskriterierna. Det känns som att det kommer bli en väldigt tuff termin. Men terminsplaneringen innehåller olika examinationsformer, vilket ger en möjlighet att visa sig inom alla områden och det som behövs. Sen tycker jag även att det är bra att det är blandat, för då blir det variation.

2. Vilken litteratur och vilka epoker lockar dig mest?
Jag vet inte vilken epok som lockar mig mest, eftersom jag inte har så stor koll på de olika. Därför är jag öppen för alla olika förslag.

3. Vilken pjäs och vilken film skulle du vilja se?
Jag vet inte. Men troligtvis en pjäs och film som passar till det ämne vi arbetar med.

4. Enskilt arbete, prov, grupp arbete - vad lockar mest?
Jag tycker att det är roligast att arbeta i grupp, för då kan man dela åsikter och diskutera. Sen har vi inte gjort det så mycket, därför skulle det vara bra. Prov tycker jag inte att man lär sig något utav, för man pluggar bara och sen på provet skriver man ner svaren och sen har allting försvunnit. Så antingen grupp arbete eller något enskilt.

Nyårslöfte: Jag har inget nyårslöfte, men jag ska satsa järnet den här terminen!

Examination

Jag har bestämt mig för att examinera mig genom att skriva en uppsats om mitt ämne. Jag tror att jag kommer få ut mer av det jag lärt mig genom det sättet. Sen vill jag också lära mig att skriva en bra uppsats. Längre ner på bloggen har jag skrivit upp delmål som jag bestämde mig för att uppnå under den här terminen och med den här uppsatsen ska jag knyta ihop säcken och få fram det jag ville!

Ångest, ångest är min arvedel

Vad handlar dikten om?
Dikten handlar om ångest och frustration över något hemskt som har hänt denna person. Han har gjort något som han ångrar.

Vilken känsla lämnar dikten dig?
Man blir sorgsen när man läser denna dikt. Man blir frustrerad för det låter som att denna person har gjort något mycket hemskt. Det känns som personen har gjort något hemskt mot en annan person, för det är något som man kan må mycket dåligt av.

Vad förmedlar diktjaget?
Diktjaget förmedlar att personen gjort något som den verkligen ångrar. Vad jag uppfattar dikten som så är känner han sorg och är väldigt beskviken på sig själv.

När skrevs dikten? Kontext?
Pär Lagerkvist skrev dikten år 1916. Anledningen till att han skrev dikten kan säkert bero på något som hände honom tiden innan han skrev dikten. Eftersom det är så starka känslor som kommer fram i dikten tror jag säkert att det kan vara något som har påverkat honom till att skriva denna dikt.

Min feedback

Den feedback jag fick av Linda var att hon tyckte det var bra information i krönikan så att man förstår vad den handlar om. Man får fram sanningen bakom våldet, tyckte hon. Jag hade en röd tråd och en bra och tydlig tes. Dispositionen, tycke hon var bra för hon tyckte at inledningen att avslutningen hörde ihop. Målgruppen för denna krönika tyckte hon var ungdomar och att det var ett ungdomligt språk!

Tack Linda!