I boken ser man många likheter mellan Victor Frankenstein och Prometheus. De var två mycket intelligenta män. Men den stora likheten, som främst beror på deras intelligent, är att de båda skapade något som bara var möjligt för gudarna att skapa. Prometheus skapade elden till människorna, eftersom han tyckte att människorna var överlägsna djuren. Victor skapade livet, något som inte tidigare hade varit möjligt. Prometheus betyder ”den som tänker före” vilket var något han gjorde. Han tänkte före alla andra människor när han gav dem elden, det samma som Victor gjorde när han gav sitt ”monster” ett liv. Efter att de både hade skapat detta fick de sina straff resten av deras liv. Monstret som Victor skapade tog livet på människor i Victors närhet. Även Prometheus blev straffad på olika sätt. När jag läste om Prometheus kunde jag även läsa om hans bror, Epimetheus. Hans namn betyder ”den som tänker efter”. Vilket var något som Victor gjorde efter att han skapat Frankenstein. Det var då han verkligen kom på vad han hade åstadkommit och var som kunde inträffa när han sprang lös på gatorna. Därför kan man även se en likhet till honom också.
Jag hade väldigt svårt att kunna förstå essän, jag har försökt läsa den flera gånger men jag kan inte förstå vad det handlar om. Därför tänkte jag mer skriva om hur jag tycker att romantiken och Mary Shelleys bok Frankenstein lever kvar idag.
I boken, när Victor mådde dåligt, var oroligt osv., då beskrevs det ofta som att det var mycket dåligt väder. Nu idag på skräckfilmer är det alltid dåligt väder när mördaren/monstret är på ingång. Det brukar alltid spöregna eller blåsa, då blir man förberedd på att grabba tag i kudden för att kunna gömma sig bakom den. Jag tror att mycket utav det som vi ser på skräckfilmer idag kommer från just romantiken och det är någonting som vi har växt upp med. Nu när vi har kollat på massor av skräckfilmer på vet vi när det läskiga kommer. Den enda skillnaden som har lagts till är musiken som gör det ytterst spännande.
Det beskrivs mycket om konstnärer i essän. Under romantiken tror jag att konstnär hade en annan förklaring än vad det har idag. Victor ansågs som en konstnär, för att han var så pass intresserad av naturvetenskap och sedan skapade ett monster utifrån sina idéer. Sen jag var liten har jag fått lära mig att en konstnär är någon som målar eller skapar något. Så även det som kom upp under romantiken har utvecklats och kanske till och med blivit något nytt.
Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Prometheus
söndag 18 april 2010
fredag 2 april 2010
Andra blogg inlägget om Frankenstein
När man läser om vad som kännetecknar en bok från romantiken ser man direkt att Frankenstein är från romantiken. Det står i Levande littratur att romantiken mycket handlade om känslor och fantasier och Mary Shelly beskriver allting med känslor, ex. "Vi lämnade London den 27 mars, och stannade några dagar i Windsor där vi vandrade omkring i den vackra skogen. Detta var ett nytt landskap för oss bergbor. De majestätiska ekarna, det rikliga viltet och hjordarna av ståtliga hjortar var något nytt för oss." (s. 144 bakhåll) Man ser i denna mening att allting beskrivs med vackra adjektiv som verkligen får fram de känslor de hade för den skogen.
Folksjälen, individen och naturen
Romantiken letar efter det enkla, det som fanns förut. Familjen De Lacey som Frankenstein följer genom ett hål i skjulet han hittar, bodde tidigare ett lyx liv, men när pappan sedan blir utskickad från det landet har han och sina två barn bara råd med att bo i enkel, liten stuga där de lever under fattigdom. Detta är en likhet till romantiken, eftersom de bor på ett enkelt vis.
Det som det står i Levande littratur om punkt två, individen. Så uppfattar jag det som att man ska mer bry sig om sig själv och inte de konsekvenser som drabbar andra efter sina handlingar. Detta kan man se som en liknelse till när Victor skapar Frankenstein. Han skapar honom utan att tänka på vad konsekvenserna kommer bli och sedan får han själv känna skulden för det som hände med hans familjemedlem William. Det känns lite som att romantiken tyckte att man mer skulle ta dagen som den kom, inte bry sig så mycket.
Den tredje punkten handlar om naturen och som jag visade ovan så beskrivs naturen otroligt mycket i den här boken, både av Victor och Frankenstein, framför allt Frankenstein. När han berättar för Victor om det "äventyr" han haft efter att han rymde från Victors labb, får man veta väldigt mycket hur natur runt honom är och vilka känslor han framkallar av naturen.
Skräck, exotism och genikult
Den nattesida man främst får se i boken är Victors. Han mår dåligt över att ha skapat Frankenstein men han har ingen att dela med sig det av förutom i så fall Frankenstein. Men ändå pratar han inte med honom om det. Ifall Victor skulle tala med någon annan om det skulle hela samhället gå emot honom. Jag tycker egentligen att han är mycket feg för att han inte vågar stå för han har gjort. Det är därför både William och Justine blev mördade. Med detta kommer man in i punkt fem i Levande litteratur boken. "Fly vardagen och samtiden" det är precis det som Victor gör. Han gömmer allting och flyr bara bort. Han tar inte tag i sitt egna problem utan att låter hemska saker inträffa istället.
Folksjälen, individen och naturen
Romantiken letar efter det enkla, det som fanns förut. Familjen De Lacey som Frankenstein följer genom ett hål i skjulet han hittar, bodde tidigare ett lyx liv, men när pappan sedan blir utskickad från det landet har han och sina två barn bara råd med att bo i enkel, liten stuga där de lever under fattigdom. Detta är en likhet till romantiken, eftersom de bor på ett enkelt vis.
Det som det står i Levande littratur om punkt två, individen. Så uppfattar jag det som att man ska mer bry sig om sig själv och inte de konsekvenser som drabbar andra efter sina handlingar. Detta kan man se som en liknelse till när Victor skapar Frankenstein. Han skapar honom utan att tänka på vad konsekvenserna kommer bli och sedan får han själv känna skulden för det som hände med hans familjemedlem William. Det känns lite som att romantiken tyckte att man mer skulle ta dagen som den kom, inte bry sig så mycket.
Den tredje punkten handlar om naturen och som jag visade ovan så beskrivs naturen otroligt mycket i den här boken, både av Victor och Frankenstein, framför allt Frankenstein. När han berättar för Victor om det "äventyr" han haft efter att han rymde från Victors labb, får man veta väldigt mycket hur natur runt honom är och vilka känslor han framkallar av naturen.
Skräck, exotism och genikult
Den nattesida man främst får se i boken är Victors. Han mår dåligt över att ha skapat Frankenstein men han har ingen att dela med sig det av förutom i så fall Frankenstein. Men ändå pratar han inte med honom om det. Ifall Victor skulle tala med någon annan om det skulle hela samhället gå emot honom. Jag tycker egentligen att han är mycket feg för att han inte vågar stå för han har gjort. Det är därför både William och Justine blev mördade. Med detta kommer man in i punkt fem i Levande litteratur boken. "Fly vardagen och samtiden" det är precis det som Victor gör. Han gömmer allting och flyr bara bort. Han tar inte tag i sitt egna problem utan att låter hemska saker inträffa istället.
måndag 22 mars 2010
Inlägg 1 - Frankenstein
Victor är en kille som lämnade sin familj för att kunna ägna sitt liv åt det han dyrkade mest, vetenskapen. Det är Victor som skapar monstret Frankenstein. Tidigare när jag hörde namnet Frankenstein tänkte jag bara det som Victor skapade, jag var inte medveten om att han som även skapade honom hette Frankenstein. Men nu kommer en beskrivning av Victor.
Victor var en kille som föddes i en familj som var fylld med kärlek, dock verkar han ha svårt att visa kärlek för sina familjemedlemmar. Han visar mer kärlek till naturvetenskapen. När han lämnade sin familj, låter det som att det blev tomt för dem hemma. Även fast man förstår hur mycket han älskar sin familj har han svårt att svara på breven de skickar, för han väljer vetenskapen framför. Det tar även honom sex år innan han återvänder för att träffa sin familj och anledningen till att åker tillbaka är för att hans bror har blivit mördad. Det behövde alltså hända något dramatiskt för att han skulle inse att han behövde återvända.
Victor framstår som en kille som gör saker utan att tänka på konsekvenserna. Han tänker inte på vad som kommer hända efter han har gett ett ”monster” liv, han lämnar bara lägenheten och när han kommit tillbaka är han bara glad över att han har försvunnit. Detta visas även med att han inte återvänder i den tiden hade borde ha gjort. När Victor åker hem kommer en tanke upp i hans huvud att det är Frankenstein som har mördat hans bror, då blir han mycket frustrerad. Men jag anser att han får ha konsekvenserna av sina handlingar, för det är faktiskt han som har skapat honom utan att tänka på vad som kommer hända med omgivningen och människorna.
Victor var en kille som föddes i en familj som var fylld med kärlek, dock verkar han ha svårt att visa kärlek för sina familjemedlemmar. Han visar mer kärlek till naturvetenskapen. När han lämnade sin familj, låter det som att det blev tomt för dem hemma. Även fast man förstår hur mycket han älskar sin familj har han svårt att svara på breven de skickar, för han väljer vetenskapen framför. Det tar även honom sex år innan han återvänder för att träffa sin familj och anledningen till att åker tillbaka är för att hans bror har blivit mördad. Det behövde alltså hända något dramatiskt för att han skulle inse att han behövde återvända.
Victor framstår som en kille som gör saker utan att tänka på konsekvenserna. Han tänker inte på vad som kommer hända efter han har gett ett ”monster” liv, han lämnar bara lägenheten och när han kommit tillbaka är han bara glad över att han har försvunnit. Detta visas även med att han inte återvänder i den tiden hade borde ha gjort. När Victor åker hem kommer en tanke upp i hans huvud att det är Frankenstein som har mördat hans bror, då blir han mycket frustrerad. Men jag anser att han får ha konsekvenserna av sina handlingar, för det är faktiskt han som har skapat honom utan att tänka på vad som kommer hända med omgivningen och människorna.
fredag 19 mars 2010
Kortskrivning
Låt 1: Det var dyster stämning. Det lät som att han som sjöng var ledsen över något mycket stort som hade inträffat. Han kanske hade förlorat någon som stod honom nära, antingen genom död eller bruten kontakt. Därför tror jag att temat var sorg. Det var lite svårt att koncentrera sig på texten, men jag tror inte att man skulle ha den rösten och tonläget om man sjöng om något glatt.
Låt 2: När jag hörde den här låten tänkte jag på en kyrka, men jag vet inte om det var glada eller ledsna stunder i kyrkan. I vissa delar av låten var det glada toner och sen blev det helt plötsligt ledsna.
Bild: Jag tror att den ena mannen berättar en hemlighet för den andra medan de tittar på månförmörkelsen.
Låt 2: När jag hörde den här låten tänkte jag på en kyrka, men jag vet inte om det var glada eller ledsna stunder i kyrkan. I vissa delar av låten var det glada toner och sen blev det helt plötsligt ledsna.
Bild: Jag tror att den ena mannen berättar en hemlighet för den andra medan de tittar på månförmörkelsen.
tisdag 9 mars 2010
Om sommarpratet
Hur kändes projektet?
Jag tyckte att det var ett roligt projekt, eftersom det var något som jag aldrig tidigare hade gjort. Tidigare har jag bara skrivit tal och redovisningar som visats inför klassen eller så har man spelat in det med videokamera, jag har aldrig spelat in bara min röst.
Vilka retoriska medel använde du dig av?
Jag har en retorisk fråga, upprepning i tretal och så använde jag ord i meningar som egentligen inte är möjliga, t.ex. ”min positiva sida har bleknat bort”.
Om du fick göra om projektet, vad skulle du då göra?
Om jag skulle göra om detta skulle jag övat mer innan jag spelade in på att läsa texten, för det tog ganska lång tid för mig att spela in för att jag inte kunde texten ordentligt. Men tillslut lärde jag mig den och jag blev nöjd!
Kom du över rädslan för din egen röst?
I början var det hemskt att höra min egen röst och jag pratade väldigt tyst. Men när jag hade spelat in många gånger, släppte det och det var inte jobbigt längre. Dock tror jag det kommer vara jobbigt att lyssna på sommarpratet när det är klart.
Skillnaden mellan inläst och skriven text?
När man pratar, pratar man på ett annorlunda sätt än vad man skriver. Men jag hade skrivit min text, så att det inte var jobbigt att läsa upp den.
Bedöm lärarens insats i projektet.
Jag tycker att jag har fått mycket hjälp av Pelle under detta projekt. Jag hade skrivit en text, vilket inte alls var det som Pelle hade menat att vi skulle göra, så jag fick skriva om stora delar utav den. Sen när jag hade redigerat den läste Pelle igenom den och då var den mycket bättre!
Jag tyckte att det var ett roligt projekt, eftersom det var något som jag aldrig tidigare hade gjort. Tidigare har jag bara skrivit tal och redovisningar som visats inför klassen eller så har man spelat in det med videokamera, jag har aldrig spelat in bara min röst.
Vilka retoriska medel använde du dig av?
Jag har en retorisk fråga, upprepning i tretal och så använde jag ord i meningar som egentligen inte är möjliga, t.ex. ”min positiva sida har bleknat bort”.
Om du fick göra om projektet, vad skulle du då göra?
Om jag skulle göra om detta skulle jag övat mer innan jag spelade in på att läsa texten, för det tog ganska lång tid för mig att spela in för att jag inte kunde texten ordentligt. Men tillslut lärde jag mig den och jag blev nöjd!
Kom du över rädslan för din egen röst?
I början var det hemskt att höra min egen röst och jag pratade väldigt tyst. Men när jag hade spelat in många gånger, släppte det och det var inte jobbigt längre. Dock tror jag det kommer vara jobbigt att lyssna på sommarpratet när det är klart.
Skillnaden mellan inläst och skriven text?
När man pratar, pratar man på ett annorlunda sätt än vad man skriver. Men jag hade skrivit min text, så att det inte var jobbigt att läsa upp den.
Bedöm lärarens insats i projektet.
Jag tycker att jag har fått mycket hjälp av Pelle under detta projekt. Jag hade skrivit en text, vilket inte alls var det som Pelle hade menat att vi skulle göra, så jag fick skriva om stora delar utav den. Sen när jag hade redigerat den läste Pelle igenom den och då var den mycket bättre!
söndag 14 februari 2010
Dante
Kära dagbok!
Idag såg jag henne igen, min vackra Beatrice. Hon vandrade längs torget med sitt långa, fagra hår. Jag smög runt husknuten för att kunna titta på henne utan att hon såg mig. Hon är den vackraste skapelsen på jorden. Så nära, men ändå så långt bort!
Idag såg jag henne igen, min vackra Beatrice. Hon vandrade längs torget med sitt långa, fagra hår. Jag smög runt husknuten för att kunna titta på henne utan att hon såg mig. Hon är den vackraste skapelsen på jorden. Så nära, men ändå så långt bort!
tisdag 19 januari 2010
Helvetet?
Nu har Per gett oss frågor som vi ska diskutera och analysera, här kommer svaren!
Vad innebär helvetet för dig, som plats eller symbol?
Enda sedan jag var liten har jag bara hört av människor omkring mig när någon har dött ”nu kommer han/hon till himlen”, det har aldrig varit någon som sagt till mig ”nu har han/hon till helvetet”. Därför har jag aldrig kunnat se helvetet som en plats man kommer till efter döden. Jag tror inte på varken himlen eller helvetet, men även tänker jag att människor kommer till himlen när de har dött. Det känns som att, även hur mycket ont man gjort nere på jorden, så får alla människor en ny chans när de kommer till himlen, att alla ändå förtjänar en ny chans. Jag tycker därför att helvetet känns som en fantasi plats, som jag i alla fall har fått från filmen Herkules.
Har den en plats i vårt samhälle idag?
Jag tror att det är såhär att om man tror på Gud, då tror man på både himlen och helvetet. Därför finns det säkert människor runt om i världen som tror på det, men jag har lite svårt att föreställa mig vad det är för allting man hör om det känns så brutalt. Dock tror jag att om jag hade levt för 100 år sedan, skulle jag ha en helt annan uppfattning om helvetet.
Behöver vi symboler för det onda och det goda?
Jag tycker att man själv får bilda sina egna symboler om vad som är ont och vad som är gott. Någonting som kanske anses vara bra i dens ögon, kanske anses vara det onda i en annans. Så ja, vi behöver nog symboler.
Vad innebär helvetet för dig, som plats eller symbol?
Enda sedan jag var liten har jag bara hört av människor omkring mig när någon har dött ”nu kommer han/hon till himlen”, det har aldrig varit någon som sagt till mig ”nu har han/hon till helvetet”. Därför har jag aldrig kunnat se helvetet som en plats man kommer till efter döden. Jag tror inte på varken himlen eller helvetet, men även tänker jag att människor kommer till himlen när de har dött. Det känns som att, även hur mycket ont man gjort nere på jorden, så får alla människor en ny chans när de kommer till himlen, att alla ändå förtjänar en ny chans. Jag tycker därför att helvetet känns som en fantasi plats, som jag i alla fall har fått från filmen Herkules.
Har den en plats i vårt samhälle idag?
Jag tror att det är såhär att om man tror på Gud, då tror man på både himlen och helvetet. Därför finns det säkert människor runt om i världen som tror på det, men jag har lite svårt att föreställa mig vad det är för allting man hör om det känns så brutalt. Dock tror jag att om jag hade levt för 100 år sedan, skulle jag ha en helt annan uppfattning om helvetet.
Behöver vi symboler för det onda och det goda?
Jag tycker att man själv får bilda sina egna symboler om vad som är ont och vad som är gott. Någonting som kanske anses vara bra i dens ögon, kanske anses vara det onda i en annans. Så ja, vi behöver nog symboler.
tisdag 12 januari 2010
Inför vt10
1. Titta igenom betygskriterierna och terminsplaneringen. Åsikter?
Nu har jag tittat igenom betygskriterierna. Det känns som att det kommer bli en väldigt tuff termin. Men terminsplaneringen innehåller olika examinationsformer, vilket ger en möjlighet att visa sig inom alla områden och det som behövs. Sen tycker jag även att det är bra att det är blandat, för då blir det variation.
2. Vilken litteratur och vilka epoker lockar dig mest?
Jag vet inte vilken epok som lockar mig mest, eftersom jag inte har så stor koll på de olika. Därför är jag öppen för alla olika förslag.
3. Vilken pjäs och vilken film skulle du vilja se?
Jag vet inte. Men troligtvis en pjäs och film som passar till det ämne vi arbetar med.
4. Enskilt arbete, prov, grupp arbete - vad lockar mest?
Jag tycker att det är roligast att arbeta i grupp, för då kan man dela åsikter och diskutera. Sen har vi inte gjort det så mycket, därför skulle det vara bra. Prov tycker jag inte att man lär sig något utav, för man pluggar bara och sen på provet skriver man ner svaren och sen har allting försvunnit. Så antingen grupp arbete eller något enskilt.
Nyårslöfte: Jag har inget nyårslöfte, men jag ska satsa järnet den här terminen!
Nu har jag tittat igenom betygskriterierna. Det känns som att det kommer bli en väldigt tuff termin. Men terminsplaneringen innehåller olika examinationsformer, vilket ger en möjlighet att visa sig inom alla områden och det som behövs. Sen tycker jag även att det är bra att det är blandat, för då blir det variation.
2. Vilken litteratur och vilka epoker lockar dig mest?
Jag vet inte vilken epok som lockar mig mest, eftersom jag inte har så stor koll på de olika. Därför är jag öppen för alla olika förslag.
3. Vilken pjäs och vilken film skulle du vilja se?
Jag vet inte. Men troligtvis en pjäs och film som passar till det ämne vi arbetar med.
4. Enskilt arbete, prov, grupp arbete - vad lockar mest?
Jag tycker att det är roligast att arbeta i grupp, för då kan man dela åsikter och diskutera. Sen har vi inte gjort det så mycket, därför skulle det vara bra. Prov tycker jag inte att man lär sig något utav, för man pluggar bara och sen på provet skriver man ner svaren och sen har allting försvunnit. Så antingen grupp arbete eller något enskilt.
Nyårslöfte: Jag har inget nyårslöfte, men jag ska satsa järnet den här terminen!
fredag 20 november 2009
Examination
Jag har bestämt mig för att examinera mig genom att skriva en uppsats om mitt ämne. Jag tror att jag kommer få ut mer av det jag lärt mig genom det sättet. Sen vill jag också lära mig att skriva en bra uppsats. Längre ner på bloggen har jag skrivit upp delmål som jag bestämde mig för att uppnå under den här terminen och med den här uppsatsen ska jag knyta ihop säcken och få fram det jag ville!
tisdag 20 oktober 2009
Ångest, ångest är min arvedel
Vad handlar dikten om?
Dikten handlar om ångest och frustration över något hemskt som har hänt denna person. Han har gjort något som han ångrar.
Vilken känsla lämnar dikten dig?
Man blir sorgsen när man läser denna dikt. Man blir frustrerad för det låter som att denna person har gjort något mycket hemskt. Det känns som personen har gjort något hemskt mot en annan person, för det är något som man kan må mycket dåligt av.
Vad förmedlar diktjaget?
Diktjaget förmedlar att personen gjort något som den verkligen ångrar. Vad jag uppfattar dikten som så är känner han sorg och är väldigt beskviken på sig själv.
När skrevs dikten? Kontext?
Pär Lagerkvist skrev dikten år 1916. Anledningen till att han skrev dikten kan säkert bero på något som hände honom tiden innan han skrev dikten. Eftersom det är så starka känslor som kommer fram i dikten tror jag säkert att det kan vara något som har påverkat honom till att skriva denna dikt.
Dikten handlar om ångest och frustration över något hemskt som har hänt denna person. Han har gjort något som han ångrar.
Vilken känsla lämnar dikten dig?
Man blir sorgsen när man läser denna dikt. Man blir frustrerad för det låter som att denna person har gjort något mycket hemskt. Det känns som personen har gjort något hemskt mot en annan person, för det är något som man kan må mycket dåligt av.
Vad förmedlar diktjaget?
Diktjaget förmedlar att personen gjort något som den verkligen ångrar. Vad jag uppfattar dikten som så är känner han sorg och är väldigt beskviken på sig själv.
När skrevs dikten? Kontext?
Pär Lagerkvist skrev dikten år 1916. Anledningen till att han skrev dikten kan säkert bero på något som hände honom tiden innan han skrev dikten. Eftersom det är så starka känslor som kommer fram i dikten tror jag säkert att det kan vara något som har påverkat honom till att skriva denna dikt.
tisdag 13 oktober 2009
Min feedback
Den feedback jag fick av Linda var att hon tyckte det var bra information i krönikan så att man förstår vad den handlar om. Man får fram sanningen bakom våldet, tyckte hon. Jag hade en röd tråd och en bra och tydlig tes. Dispositionen, tycke hon var bra för hon tyckte at inledningen att avslutningen hörde ihop. Målgruppen för denna krönika tyckte hon var ungdomar och att det var ett ungdomligt språk!
Tack Linda!
Tack Linda!
Den våldutsatta kvinnans svårigheter

Det är många kvinnor runt om i världen som är flyktingar i sitt eget land.
Ska det verkligen behöva vara så?
Man kan läsa på många ställen om våld mot kvinnor, böcker, artiklar osv. och jag tror att alla har någon gång läst om ett sådant fall. När man läser det, det enda man gör är att tänka ”stackars henne, tänk om det var jag” sen är det inte så mycket mer med det.
Jag har aldrig träffat en kvinna som jag är medveten om att hon har blivit utsatt för våld av sin pojkvän/sambo/man. Men det kan säkert hända att jag träffat kvinnor som blivit misshandlade.
Det är det som är problemet med kvinnomisshandel, det är så svårt att veta om de blir misshandlade. Kvinnorna försöker dölja det med mycket smink och täckande kläder. För de vill inte visa att de har blivit utsatta för våld. Men det tycker jag är fel! Kvinnorna ska inte behöva skämmas, för att deras man inte kan tänka längre än vad näsan räcker. Det är istället männen som borde döljas under massa kläder, för de borde skämmas!
Man kan ju bara tänka sig en kvinna, som sitter någonstans i Sverige på en adress som ingen vet om och hela tiden känner rädslan av att hennes våldsbenägna före detta man ska hitta henne. Ska alla kvinnor runt om i världen behöva ha en orolig känsla i magen att det kan hända att de blir misshandlade av den personen som de älskar? Man ska gå in i ett förhållande med positiva tankar. Våldet har inte rätt att finnas i något så vackert, våldet ska höra till historien!
När jag tänker på hur många kvinnor som blir utsatta för våld och alla kvinnor som har den oroande känslan i magen, så vill jag bara göra allt jag kan för att kunna stoppa det. Men en enskild individ kan inte förändra på detta problem. Alla som har möjligheten att hjälpa till med detta borde verkligen göra det! Sveriges regering måste också inse att detta är ett stort samhällsproblem. Det är så många som drabbas av våldet, inte bara kvinnorna som blir utsatta för våldet som drabbas utan också anhöriga som behöver de kvinnan lida.
Alla människor föds med samma rättigheter och möjligheter men ändå är det ett väldigt stort tal av människor som blir utsatta för våld. Det gäller inte bara kvinnor utan också människor i allmänhet. Det beror på att det lever kvar från historien. Förr använde man sig av våld för att erövra mark och få makt. Med tanke på hur långt vi har kommit med utvecklingen, borde våldet ha växt bort. För en del människor känns det säkert som att våldet löser problemet för en kort stund, men man ska INTE förvärra situationen för någon annan när det är en själv som är problemet!
Vi kan inte längre blunda för att det är så många av våra medmänniskor som är flyktingar i sitt egna hemland. Detta samhällsproblem måste tas på allvar av alla. Kvinnorna ska inte längre behöva vara rädda för att göra en polisanmälan, för poliserna ska göra allt de kan för att hjälpa kvinnan. Männen ska få den vård de behöver. Och vi andra ”vanliga” människor, ska de till att detta inträffar!
Ska det verkligen behöva vara så?
Man kan läsa på många ställen om våld mot kvinnor, böcker, artiklar osv. och jag tror att alla har någon gång läst om ett sådant fall. När man läser det, det enda man gör är att tänka ”stackars henne, tänk om det var jag” sen är det inte så mycket mer med det.
Jag har aldrig träffat en kvinna som jag är medveten om att hon har blivit utsatt för våld av sin pojkvän/sambo/man. Men det kan säkert hända att jag träffat kvinnor som blivit misshandlade.
Det är det som är problemet med kvinnomisshandel, det är så svårt att veta om de blir misshandlade. Kvinnorna försöker dölja det med mycket smink och täckande kläder. För de vill inte visa att de har blivit utsatta för våld. Men det tycker jag är fel! Kvinnorna ska inte behöva skämmas, för att deras man inte kan tänka längre än vad näsan räcker. Det är istället männen som borde döljas under massa kläder, för de borde skämmas!
Man kan ju bara tänka sig en kvinna, som sitter någonstans i Sverige på en adress som ingen vet om och hela tiden känner rädslan av att hennes våldsbenägna före detta man ska hitta henne. Ska alla kvinnor runt om i världen behöva ha en orolig känsla i magen att det kan hända att de blir misshandlade av den personen som de älskar? Man ska gå in i ett förhållande med positiva tankar. Våldet har inte rätt att finnas i något så vackert, våldet ska höra till historien!
När jag tänker på hur många kvinnor som blir utsatta för våld och alla kvinnor som har den oroande känslan i magen, så vill jag bara göra allt jag kan för att kunna stoppa det. Men en enskild individ kan inte förändra på detta problem. Alla som har möjligheten att hjälpa till med detta borde verkligen göra det! Sveriges regering måste också inse att detta är ett stort samhällsproblem. Det är så många som drabbas av våldet, inte bara kvinnorna som blir utsatta för våldet som drabbas utan också anhöriga som behöver de kvinnan lida.
Alla människor föds med samma rättigheter och möjligheter men ändå är det ett väldigt stort tal av människor som blir utsatta för våld. Det gäller inte bara kvinnor utan också människor i allmänhet. Det beror på att det lever kvar från historien. Förr använde man sig av våld för att erövra mark och få makt. Med tanke på hur långt vi har kommit med utvecklingen, borde våldet ha växt bort. För en del människor känns det säkert som att våldet löser problemet för en kort stund, men man ska INTE förvärra situationen för någon annan när det är en själv som är problemet!
Vi kan inte längre blunda för att det är så många av våra medmänniskor som är flyktingar i sitt egna hemland. Detta samhällsproblem måste tas på allvar av alla. Kvinnorna ska inte längre behöva vara rädda för att göra en polisanmälan, för poliserna ska göra allt de kan för att hjälpa kvinnan. Männen ska få den vård de behöver. Och vi andra ”vanliga” människor, ska de till att detta inträffar!
tisdag 6 oktober 2009
Rapport
Just nu håller jag fortfarande på att läsa min bok, Män, våld och kvinnor. Jag har nu fått svar på mitt förra blogginlägg, så jag ska nu titta på kommentaren och sedan fortsätta vidare med mitt projekt. Det går bra, boken är lite seg men jag tycker att det är väldigt bra information så jag ska ta mig igenom den! När jag då har kommit en lite längre bit i boken ska jag skriva ett till inlägg och se om jag fått upp några nya tankar.
Jag skrev ovan vilken bok jag just nu läser och mina tankar om den. Sen ska jag börja på min andra bok som jag har hemma. Jag ska också titta runt lite på nätet och se om jag hittar några artiklar och jag tror säkert att det finns många artiklar om just våld mot kvinnor.
Jag har inte börjat på min krönika än, men jag tänkte göra det nu på lekionen!
Jag skrev ovan vilken bok jag just nu läser och mina tankar om den. Sen ska jag börja på min andra bok som jag har hemma. Jag ska också titta runt lite på nätet och se om jag hittar några artiklar och jag tror säkert att det finns många artiklar om just våld mot kvinnor.
Jag har inte börjat på min krönika än, men jag tänkte göra det nu på lekionen!
tisdag 22 september 2009
Första boken
Just nu håller jag på att läsa min första bok. Den heter Män, kvinnor och våld - att förstå och förändra våldsamt beteende. Jag har läst ungefär halva boken nu, och en sak som jag har fångat upp är en intervju som har gjorts med en kille som misshandlade sin tjej. Han svarar precis som om det här hennes fel att han slog henne. Han sa att hon inte lyssnade på vad han sa eller gjorde som han ville att hon skulle göra. Det är verkligen någonting jag vill ta reda på, varför männen skyller sin misshandel på kvinnorna.
I boken skriver de om en centrum som de har för män som har misshandlat, Manscentrum. Där har de fått fram att anledningarna till våldet kan framför allt bero på männens uppväxt, vilket jag själv trodde kunde vara en stor anledning till att man misshandlar sin närmaste. Men våldet kan också bero på sne steg man för under sin uppväxt, vilka man umgås med osv. Grupptryck kan vara någon som kommer in i det här. Ifall mannan är en som slåss på krogen till exempel ifall det är några som börjar "mucka" så ställer han kanske alltid upp och slår tillbaka. Men om han sedan någon kväll skulle säga nej och hans kompisar säger : "ööh, men va faan, varför inte? du ställer ju alltid upp annars, osv." Då blir det lätt så att han lyssnar på deras ord, och sedan slår tillbaka. Sen när han kommer hem, säger flickvännen emot, han hör sina kompisars röster i huvudet och sedan får tjejen också slag. För då tror han att han kommer få samma respekt från flickvännen, som han fått från sina kompisar.
Efter det jag läst så tror jag själv att mannen använder sig av våldet för att de är svaga i relation. Då använder de sig av våldet, som män har gjort i alla tider, för att bevis att det är de som bestämmer. Sen är han medveten om att han kommer bli lämnad och därför fortsätter han att använda sig av våldet, för att kvinnan ska bli rädd för att berätta det för någon eller polisanmäla.
Här kom i alla fall några tankar som jag har snappat upp under min första bok.
I boken skriver de om en centrum som de har för män som har misshandlat, Manscentrum. Där har de fått fram att anledningarna till våldet kan framför allt bero på männens uppväxt, vilket jag själv trodde kunde vara en stor anledning till att man misshandlar sin närmaste. Men våldet kan också bero på sne steg man för under sin uppväxt, vilka man umgås med osv. Grupptryck kan vara någon som kommer in i det här. Ifall mannan är en som slåss på krogen till exempel ifall det är några som börjar "mucka" så ställer han kanske alltid upp och slår tillbaka. Men om han sedan någon kväll skulle säga nej och hans kompisar säger : "ööh, men va faan, varför inte? du ställer ju alltid upp annars, osv." Då blir det lätt så att han lyssnar på deras ord, och sedan slår tillbaka. Sen när han kommer hem, säger flickvännen emot, han hör sina kompisars röster i huvudet och sedan får tjejen också slag. För då tror han att han kommer få samma respekt från flickvännen, som han fått från sina kompisar.
Efter det jag läst så tror jag själv att mannen använder sig av våldet för att de är svaga i relation. Då använder de sig av våldet, som män har gjort i alla tider, för att bevis att det är de som bestämmer. Sen är han medveten om att han kommer bli lämnad och därför fortsätter han att använda sig av våldet, för att kvinnan ska bli rädd för att berätta det för någon eller polisanmäla.
Här kom i alla fall några tankar som jag har snappat upp under min första bok.
tisdag 8 september 2009
Dagens lektion
Idag har jag inte kunnat gjort så mycket på mitt arbete om våld. Jag började med att skriva klart mina delmål, för jag hann inte klart med det innan sen var jag också tvungen att fundera lite över vad jag skulle ha för mål. Men jag glömde mina böcker hemma, så det är anledningen till att jag inte kunde göra så mycket. Men jag har tittat runt på internet för att få lite fakta om det, men hittade inte så speciellt mycket.
Men här kommer i alla fall en bild som kom upp när jag sökte på ordet våld på google.

Mina fyra delmål
Här kommer min fortsättning på mitt tidigare blogginlägg.
Mina 4 delmål:
1. Först ska jag ta mig igenom den litteraturen jag har skaffat mig. För att få lite mer information om mitt ämne. För just nu sitter jag mest med tankar i mitt huvud om våld, men för att jag ska kunna fortsätta med arbetet behöver jag fakta.
2. Sen när jag har samlat mer information måste jag ha skrivit en löpande text med fakta och tankar. Med det måste jag också fått mer kunskap om detta ämne, sen skulle jag också vela göra en intervju med någon. Men det är nog lite känsligt att intervju någon som blivit utsatt för våld eller använt sig av våld. Tror inte heller att jag känner någon av typerna.
3. Vid den här punkten ska jag nog börja tänka på en slutsats och bara samla lite småfakta och analysera kring det
4. Mitt sista mål är att ha gjort klart uppgiften och också fått förståelse om varför man använder sig utav våld. För det är mitt stora mål med hela uppgiften. Det skulle jag vilja visa med hjälp av en uppsats eller en längre text. Ett annat mål är att jag har kunnat förbättra mig skriftligt och muntligt.
Mina 4 delmål:
1. Först ska jag ta mig igenom den litteraturen jag har skaffat mig. För att få lite mer information om mitt ämne. För just nu sitter jag mest med tankar i mitt huvud om våld, men för att jag ska kunna fortsätta med arbetet behöver jag fakta.
2. Sen när jag har samlat mer information måste jag ha skrivit en löpande text med fakta och tankar. Med det måste jag också fått mer kunskap om detta ämne, sen skulle jag också vela göra en intervju med någon. Men det är nog lite känsligt att intervju någon som blivit utsatt för våld eller använt sig av våld. Tror inte heller att jag känner någon av typerna.
3. Vid den här punkten ska jag nog börja tänka på en slutsats och bara samla lite småfakta och analysera kring det
4. Mitt sista mål är att ha gjort klart uppgiften och också fått förståelse om varför man använder sig utav våld. För det är mitt stora mål med hela uppgiften. Det skulle jag vilja visa med hjälp av en uppsats eller en längre text. Ett annat mål är att jag har kunnat förbättra mig skriftligt och muntligt.
måndag 7 september 2009
Om mitt tema
Jag har valt att fördjupa mig i våldet i samhället. Jag tänker mest fokusera på våldet mot kvinnor och barn för jag har läst många böcker om det, bland annat Ego Girl av Carolina Gynning där hon bland annat berättar om tiden som hon blev misshandlad av sin pojkvän och en bok som heter När ingen annan ser av Duncan Fairhurst. Men det boken handlar mer om att författaren berättar om sin uppväxt då hans far våldtog honom. Det är också något jag kommer fördjupa mig lite i. Varför man angriper sina barn osv. Anledningen till att jag har valt detta är för det första att jag har läst många böcker som är sanna berättelser som handlar om just misshandel eller våldtäkt.
Böckerna jag valt är:
1. Män, kvinnor och våld av Per Elis Eliasson
2. Det tidlösa våldet av Britt Persson
3. Våld och hot i människovårdande yrken av Stefan Sandström
4. På flykt… en misshandlad kvinnas öde av Ivan Bratt
5. Våld mot kvinnor av Monika Olsson och Gunilla Wiklund
De här är böckerna jag har valt till mitt projekt. Jag vet inte riktigt vad de är för böcker än för jag har bara hunnit läsa på baksidan om dem. Men sen som jag sa tidigare har jag läst många böcker om folk som blir misshandlade och det är en sak som jag hela tiden har tänkt på. För jag har läst Carolina Gynnings bok, Linda Rosings bok och Magdalena Graafs bok och det som jag tycker är lite ”konstigt” eller vad jag ska säga är att alla de har blivit misshandlade av sina före detta pojkvänner. Deras böcker blir ganska lika, även fast jag tycker de var bra. Men jag undrar bara varför de tre har blivit misshandlade, för de har levt ett ungefär likadant liv med utvikning till tidningar och fester osv. Det kanske beror på att de är kända eller att de plastikopererar sig. Det är lite det jag också kommer försöka hitta lite information om.
Jag kan också använda mig av dokumentärer eller filmer om våld. Men jag tror nog att dokumentärer är mer trovärdig än filmer, för där kan det vara mycket påhittat osv.
Mitt mål med detta arbete är att försöka förstå varför vissa människor använder sig av våldet. Jag förstår inte hur man kan få så mycket makt. Nu i helgen var det ett dubbelmord ute på Ingarö, där jag bor. Så nu går de flesta jag känner runt och är oroade att det kommer hända dem själv eller igen. Jag tycker själv att det är väldigt läskigt, för jag har aldrig trott att det skulle kunna hända ute här på Ingarö. Men man måste bara nu gå runt och ”akta” sig, så att det inte händer något mer.
Så här långt har jag kommit på denna uppgift nu. Men jag har två punkter kvar på de punkterna om du gav oss, Per. Men jag frågar dig imorgon och fortsätter på att annat blogginlägg.
Ha det bra!
Böckerna jag valt är:
1. Män, kvinnor och våld av Per Elis Eliasson
2. Det tidlösa våldet av Britt Persson
3. Våld och hot i människovårdande yrken av Stefan Sandström
4. På flykt… en misshandlad kvinnas öde av Ivan Bratt
5. Våld mot kvinnor av Monika Olsson och Gunilla Wiklund
De här är böckerna jag har valt till mitt projekt. Jag vet inte riktigt vad de är för böcker än för jag har bara hunnit läsa på baksidan om dem. Men sen som jag sa tidigare har jag läst många böcker om folk som blir misshandlade och det är en sak som jag hela tiden har tänkt på. För jag har läst Carolina Gynnings bok, Linda Rosings bok och Magdalena Graafs bok och det som jag tycker är lite ”konstigt” eller vad jag ska säga är att alla de har blivit misshandlade av sina före detta pojkvänner. Deras böcker blir ganska lika, även fast jag tycker de var bra. Men jag undrar bara varför de tre har blivit misshandlade, för de har levt ett ungefär likadant liv med utvikning till tidningar och fester osv. Det kanske beror på att de är kända eller att de plastikopererar sig. Det är lite det jag också kommer försöka hitta lite information om.
Jag kan också använda mig av dokumentärer eller filmer om våld. Men jag tror nog att dokumentärer är mer trovärdig än filmer, för där kan det vara mycket påhittat osv.
Mitt mål med detta arbete är att försöka förstå varför vissa människor använder sig av våldet. Jag förstår inte hur man kan få så mycket makt. Nu i helgen var det ett dubbelmord ute på Ingarö, där jag bor. Så nu går de flesta jag känner runt och är oroade att det kommer hända dem själv eller igen. Jag tycker själv att det är väldigt läskigt, för jag har aldrig trott att det skulle kunna hända ute här på Ingarö. Men man måste bara nu gå runt och ”akta” sig, så att det inte händer något mer.
Så här långt har jag kommit på denna uppgift nu. Men jag har två punkter kvar på de punkterna om du gav oss, Per. Men jag frågar dig imorgon och fortsätter på att annat blogginlägg.
Ha det bra!
fredag 28 augusti 2009
Vad vill jag göra med svenska HT?
Jag tycker att vi ska arbete denna termin ganska fritt. För då lär man sig mer saker och får in mer information. Men jag tycker ändå att det ska finnas en liten mall som man kan följa, för annars kan det lätt bli så att man inte gör något alls för man inte vet vad man ska göra. Man kan också diskutera med kompisar för då får man ideér till sitt eget arbete.
Mitt mål med detta läsår är att få nya kunskaper som man kan användas längre fram i livet. Jag vill satsa för att kunna nå det betyg jag strävar efter. Jag tycker att det ska bli intressant att arbeta med ett ämne som man själv har valt, för då kan man verkligen fördjupa sig i det. Jag skulle därför vilja lära mig att utveckla mig i skrivandet och i det muntliga. Det muntliga har alltid varit min svaga punkt och jag känner att det är något jag måste komma över. Jag vill inte vara rädd när jag ska gå fram inför en grupp och redovisa/tala. Men jag känner att det kommer bli väldigt svårt för mig att vara lugn när jag ska prata inför en grupp, men jag vill verkligen lära mig det. Det kommer vara en sådan fördel i framtiden om man inte har det svårt för att prata inför människor, för det är något man kommer tvingas göra. Det är bara att acceptera!
Jag skulle vilja utvecklas inom att skriva krönika för det är något som jag aldrig riktigt lärde mig i grundskolan. Jag gick i ett hus som hade journalistik som inriktning men ändå arbetade vi nästan aldrig med journalistik. Så det blev lite svårt när det var nationella prov i svenska i nian när man skulle välja någon skrivtyp och jag int visste hur man gjorde det. Så därför skulle jag gärna vilja lära mig det. Jag vet inte hur det är med nationella prov i svenska B men det kanske kommer att man till exempel ska skriva en artikel eller en krönika.
Om jag var garanterad mitt önskebetyg skulle jag nog inte komma till lektionerna. För om det ändå redan är bestämt vilket betyg man ska få innan kursen ens har börjat, varför ska man då komma? Jag tänker själv hela tiden på betyget, det är det som är det viktigaste har jag alltid trott. Men den här terminen ska jag försöka tänka mer på att lära mig saker och sen se betyget utifrån det. Man kan inte alltid ha högsta betyg och det betyder inte att man är en sämre människa bara för att man har ett G på sitt papper. Därför ska jag ta den här kursen som den kommer och försöka få så mycket kunskaper om de vi ska göra som möjligt.
Mitt mål med detta läsår är att få nya kunskaper som man kan användas längre fram i livet. Jag vill satsa för att kunna nå det betyg jag strävar efter. Jag tycker att det ska bli intressant att arbeta med ett ämne som man själv har valt, för då kan man verkligen fördjupa sig i det. Jag skulle därför vilja lära mig att utveckla mig i skrivandet och i det muntliga. Det muntliga har alltid varit min svaga punkt och jag känner att det är något jag måste komma över. Jag vill inte vara rädd när jag ska gå fram inför en grupp och redovisa/tala. Men jag känner att det kommer bli väldigt svårt för mig att vara lugn när jag ska prata inför en grupp, men jag vill verkligen lära mig det. Det kommer vara en sådan fördel i framtiden om man inte har det svårt för att prata inför människor, för det är något man kommer tvingas göra. Det är bara att acceptera!
Jag skulle vilja utvecklas inom att skriva krönika för det är något som jag aldrig riktigt lärde mig i grundskolan. Jag gick i ett hus som hade journalistik som inriktning men ändå arbetade vi nästan aldrig med journalistik. Så det blev lite svårt när det var nationella prov i svenska i nian när man skulle välja någon skrivtyp och jag int visste hur man gjorde det. Så därför skulle jag gärna vilja lära mig det. Jag vet inte hur det är med nationella prov i svenska B men det kanske kommer att man till exempel ska skriva en artikel eller en krönika.
Om jag var garanterad mitt önskebetyg skulle jag nog inte komma till lektionerna. För om det ändå redan är bestämt vilket betyg man ska få innan kursen ens har börjat, varför ska man då komma? Jag tänker själv hela tiden på betyget, det är det som är det viktigaste har jag alltid trott. Men den här terminen ska jag försöka tänka mer på att lära mig saker och sen se betyget utifrån det. Man kan inte alltid ha högsta betyg och det betyder inte att man är en sämre människa bara för att man har ett G på sitt papper. Därför ska jag ta den här kursen som den kommer och försöka få så mycket kunskaper om de vi ska göra som möjligt.
fredag 5 juni 2009
Minidator
Datorerna som vi fick i början av terminen har fungerat jättebra, tycker jag! Det har varit lättare att arbeta med alla olika ämnen för man har alltid haft tillgång till en dator. Det har också varit bra ifall man rest bort under terminen, för då hade man med sig sitt arbete och kunde lätt fortsätta med det. Sedan har det också varit roligt att ha en dator, för då hade man också tillgång till dator på rasten. Det betyg som jag ger datorn är 4/5. Ibland har den krånglat lite, men för det mesta har den fungerat utmärkt!
onsdag 29 april 2009
Fjärde och sista inlägget om Herakles
Nu har vi läst klart boken Herakles och ska göra vårt sista blogginlägg om boken. Jag anser att slutet hörde ihop mycket med bokens historia. Det var inte någon vändpunkt utan historian bara följde med och sen var boken slut. Det som hände var att Herakles blev mer och mer maktgalen och sedan dog han av att hans kropp började brinna från insidan. Men jag tycker att slutet var bra och att Herakles förtjänade att dö. Han hade dödad och våldtagit så många under sin tid, därför var det bara rätt att han själv dog. Sedan tror jag också att boken inte hade varit så bra ifall Herakles hade överlevt i slutet. För när man har gjort många, antigen goda eller onda, gärningar så har man nog gjort sitt på jorden och ska ”vandra vidare” eller vad man nu ska säga. Likheterna mellan Herakles och Atlas var att båda ville bli fria. Atlas ville bli fri från himlavalvet som han bär på sina axlar. Herakles kom till Atlas och frågade honom om hjälp för att hämta tre gyllene äpplen, då tog han över jobbet att bära himlavalvet och det var den ända gången sen Atlas blev dömd som han fick känna frihet. Sedan lurar Herakles honom och himlavalvet hamnar på hans axlar igen, för alltid. Som jag uppfattade det så ville Herakles bli fri från sig själv. Han kände att han inte längre kunde styra sin kropps styrka, allt ledde bara till att han mördade eller våldtog. Han bad till gudarna för att bli frälst. Han tog på sig en mantel med en blandning av blod och sperma från en kentaur på och sedan börjar en brännande smärta sprida sig på insidan av hans kropp. En annan sak som jag och Sofie har diskuterat är att det kanske kan vara så att Atlas lever efter Apollons dygder och Herakles efter Dionysos. ”Att bära världen är inget slaveri, sa Atlas” sid. 254. I den här meningen tycker jag att man kan tolka som att Atlas inte vill klaga för att han bär himlavalvet, utan han har insett att det är hans öde även fast han längtar efter friheten. I Apollons dygder så står det att man ska vara nöjd med det liv man fått och inte försöka hitta på ett annat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)